Rehabträning i Hammarbybacken

Att lufsa igår (läs lördag) gick ju bra. Det känns inget speciellt i ryggen, har inte mer ont än vanligt och inte mer stel. Härligt! Längtar så efter att få upp pulsen ordentligt, trötta ut kroppen, ta i, känna hjärtat slå, lungorna fyllas till bristningsgränsen… Var så länge sedan.

Så hur kan jag skapa det utan belasta ryggen så mycket? Hammarbybacken! Så klart! Att jag inte tänkte på det.

 00399257

Cykla dit, lagom uppvärmning på 20 minuter. Sen tre vändor där: småspringa upp och gå ned. Ja, backen går ju inte att jämföra mot Åreskutan som väntar nästa sommar. Inte heller är den något i jämförelse mot Tandådalens backar i somras. Men det är en bra start. Lagom  nu.

4 minuter upp mitt i backen, 5 minuter ned, en minut pustning mittemellan. Ahhh, vad härligt att få JOBBA med kroppen!

Cykling hem. Intressant känsla. Går bra att cykla, det är en annan rörelse mot att springa. Men när jag ska stanna vid rödljus kommer känslan av att knäna kan böja sig åt fel håll. Spännande! Nu höll jag bara igång i 30 minuter totalt i backen. I Åre kanske vi håller på över 2 timmar. Och sen 36 km cykling. Där man tydligen får leda cykeln genom kärr emellanåt. Det här måste jag träna mer på.

Längtar redan till nästa back-pass. Då kanske det blir 4 rundor. Och längre cykling efteråt. Självklart tog jag det lugnt, inget max alls.
Hur ryggen känns? Kanon! Startade med samma uppvärmning som för löpningen: yoga och rehabövningar. Perfekt. Och avslutade på samma sätt också.

Yes! Jag är trött i benen! Hjärtat har fått jobba. Känns härligt i kroppen! Kanske jag ändå kan köra Åre Extreme nästa sommar? Kanske jag kan komma i form tills dess…

Det här inlägget postades i Åre Extreme 2011. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>