Slit och släng

I morse var jag i skolan och letade efter min äldsta sons träningströja som råkade bli kvar vid gympan förra veckan. Jösses! säger jag bara. Vad mycket kläder som glöms kvar.

Utanför vaktmästaren stod en STOR soptunna modell gigantisk som man kan ha i villor. Den var proppfull med kläder. Kläder som samlats ihop de senast 14 dagarna! Två veckor!
Jag öppnade och började leta. Ingen träningströja som tillhörde oss men en massa andra kläder: fina utebyxor, snygg vinterjacka, tre ryggsäckar fullpackade med en massa saker – jag vet inte vad som fanns i men fulla av saker var de, en gympapåse som var fullpackad, en massa fina fleecetröjor… Otroligt! Flera väskor som var fulla! Som ingen saknar! Snacka om slit-och-släng samhälle. Plötsligt kände jag mig snål som stod och grävde efter en träningströja. När så många har glömt så mycket större saker som de inte ens saknar!

Men jag gick till gympan och där hittade jag sonens träningströja.

Tänk vilket slöseri med resurser, pengar och tid. Att bara glömma, inte leta och köpa nytt. Jag frågade vad som händer med alla kläder som ligger i upphittat-lådan. Så de inte bara kastas. Tack och lov tar några föräldrar hand om dem, tvättar och fixar de finaste. Och säljer dem. Tillbaka till föräldrarna på klädbytardagar! Smart!

Det här inlägget postades i Tankar om stort och smått. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>