Nytt om smärta i kroppen

De flesta av oss har nog haft ont någonstans i kroppen under kortare eller längre tid. Under lång tid har man trott att smärta är en något som vi känner som en reaktion på en skada. Att det är en ingående signal till hjärnan. Men idag anser man att smärta i stället är en utåtgående signal – output.

Om du exempelvis stukar din fot så skickas signaler om detta upp till hjärnan. Men själva smärtan uppkommer när hjärnan översätter signalerna och sätter samman all information. Hjärnan beslutar om kroppen är under hot och om det krävs att något ändras i beteendet – som att sluta spela fotboll eller jogga. j0438381

Om hjärnan bestämmer at kroppen är under ett hot så skapar den smärta. Hur stor smärtan blir beror på under hur stort hot hjärnan anser att vi är. Mängden smärta är alltså inte direkt relaterad till hur stor själva skadan är eller hur mycket vävnad som gått sönder. Faktum är att mängden smärta mycket sällan stämmer överens med skadans omfattning. Men det är något som vi – gemene man – vanligen tror.  

Många av oss har exempelvis små diskskador i ryggraden utan att vi upplever någon som helst smärta av dem. Hjärnan anser inte att skadan är något som hotar vår överlevnad. Och kanske har du också upptäckt ett riktigt stort blåmärke på armen eller benet utan att komma ihåg när du fick det. Skadan som uppstod upplevdes inte som hotfull av hjärnan och då gick den ombemärkt förbi.

Den som i stället är beroende av exempelvis sina fingrar, som en pianist, är mycket medveten om allt som sker med händerna och fingrarna. Och skadar personen sig så blir hjärnan än mer medveten om området.

Man kan jämföra det här med att hjärnan har övervakningskameror i kroppen. På vissa ställen, som i pianistens fingrar och händer, håller hjärnan extra kontroll. Där är kamerorna många. Medan man på andra ställen har färre. Om vi skadar oss, så riktar hjärnan en mängd övervakningskameror mot området. Mycket på grund av rädslan att bli skadad på nytt. Hjärnan vill veta allt som händer i området.

MP900390153

Den här ökade övervakningen upphör dock inte när själva skadan är läkt. Den kan kvarstå länge efter att skadan är läkt. Hur länge den kvarstår beror på hur hjärnan uppfattar situationen och omgivningen – hur hotfullt det är och hur stor risken är för att skadas igen.

Efter en skada kan vi just uppleva att det kanske inte smärtar så mycket längre, men att det känns ovant över stället. Att vi inte riktigt litar på kroppen i det området. Det känns otryggt. Anledningen till det är att vissa delar av hjärnan (neuromatrix) fortfarande vill hålla stenkoll på området. Alla signaler som kommer från området blir nu medvetena, i stället för att till stor del vara omedvetena som förut. Bakgrundsmusiken som skvalar utan att vi lägger märke till den har plötsligt blivit förgrundsmusik som vi medvetet lyssnar till och analyserar.

j0438746

Hjärnan vill hjälpa oss att hålla koll på området för att inte skadas igen. Hjärnan är rädd för vad som skulle kunna hända. I stället för att ta hand om det som faktiskt händer just nu.
Risken är att vi övertolkar allt från området och aldrig blir ”friska” igen. Det här kan exempelvis leda till att en idrottare plötsligt känner att han tappar tekniken och flytet i en rörelse. Allt analyseras av hjärnan så själva helheten går förlorad.

För att lyckas med rehab är det alltså viktigt att själva skadan läker som den ska och att vi får tillbaka den neuromuskulära styrningen. Och att hjärnan går tillbaka till ”normal” bevakning av området. Att den riktar bort några av de onödigt många övervakningskamerorna. Det finns många sätt för att det ska ske. Ett kan vara att starta lugnt och försiktigt så kroppen och hjärnan upplever situationen som trygg och inte hotfull mot skadan. Därefter bygger man stegvis upp rörelser i olika riktningar och med lite mer belastning och komplexitet.

Det här inlägget postades i Forskning, Hälsa, Motion och rörelse. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Nytt om smärta i kroppen

  1. Sean Beller skriver:

    I am not really great with English but I come up this really easygoing to interpret.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>